Agility


 

Historia

1977 tillfrågades den engelska hundtränaren Peter Meanwell, om han kunde konstruera en hinderbana för hundar. Det skulle vara som ett pausprogram på hundutställningen Crufts, och skulle gå av stapeln i februari 1978. Förebilden hämtades från hästhoppningen. Uppvisningen ägde rum, och blev en succé. Tillsammans med klubbkamrater grundade Peter Meanwell agility, med olika idéer om hinder och regler, och 1979 fick agility officiell status av den Engelska Kennelklubben.

Till Sverige kom agility med regler och allt genom Marie Hanssons försorg, som 1985 besökte Peter Lewis (en av de som var med från början) och fick lära sig sporten. Svenska Kennelklubben gav sporten officiell status den 1 mars 1987, och efter en period då sporten låg inom Svenska Brukshundsklubbens verksamhet (1996-2013). I dag är det Svenska Agilityklubben som är huvudman för sporten. Alla SKK-anslutna klubbar kan anordna officiella tävlingar, till exempel brukshundsklubbar och rasklubbar. Sedan starten har reglerna för agilitysporten ändrats ett flertal gången, men andemeningen är densamma. Att ha roligt tillsammans med sin hund i en aktivitet som bygger på samarbete och kontakt mellan hund och förare.
 

 
Förutsättningar
Man kan redan tidigt grundträna sin hundvalp inför kommande agilitykarriär. Dock bör man vänta med att låta den hoppa hinder och ta sig över balanshinder före 12 månaders ålder. Är man själv ny inom sporten är det bästa att anmäla sig och hunden till en nybörjarkurs, för att få tips av en instruktör hur man lär in de olika hindren. De flesta klubbar och arrangörer kräver att hunden är 12 månader för att gå kurs, men det anordnas även så kallade valpagilitykurser, där man lär in grunder inom belöningsträning och annat som är bra som förberedelse.
Grundlydnad eller motsvarande kunskaper på hunden är viktigt för att gå en agilitykurs. Detta med tanke på att hundarna är lösa under träning, tillsammans med andra hundar. Att träna in och använda klicker är också ett bra hjälpmedel inför agilitykursen
 

 
Papillonen i agility
Alla raser kan tävla i agility, men det är klart att en del raser är mer fysiskt lämpade än andra. Papillonen är, med rätt träning och motivation, en alldeles utmärkt agilityhund. Rasens fördel är dess lätthet, smidighet och vighet, samt inte sällan dess snabbhet.
Papilloner är en vanlig syn på agilitytävlingar, och börjar bli en omtyckt ras för sporten. Idag tävlar i princip alla papilloner antingen i xsmallklassen eller i smallklassen. I xsmall är hundarna max 28 cm och i small är hundarna är högst 34,99 cm i mankhöjd. Den nya xsmallklassen infördes 2017, före det tävlade i princip alla papilloner i smallklassen.
 

 
Bestämmelser
Nedan följer ett sammandrag över bestämmelserna avseende agility. De kompletta bestämmelserna finner du på Svenska Agilityklubbens hemsida.
Här finner du en länk till Svenska agilityklubben:
Svenska agilityklubben
 
Storleksklasser
Vid tävlan i agility finns fem storleksklasser; ”xsmall” för hundar som är under 28 cm i mankhöjd, "small" för hundar som har en mankhöjd på max 34,99 cm, "medium" för hundar vars mankhöjd är mellan 35,00 och 42,99 cm, "large" för hundar med mankhöjd mellan 43 och 49,99 cm, samt xlarge för hundar över 50 cm i mankhöjd. Hunden får endast tävla i den klass i vilken den är inmätt. Tävlan sker på samma bana för alla klasserna, men hindren är högre för hundarna i klasserna medium och large. Hopphindren skall ligga på 10-20 cm cm:s höjd i klassen xsmall, 20-30 cm:s höjd i klassen small, 30-40 cm i medium, 40-50 cm i large och 50-60 cm i xlarge. Internationellt finns bara tre klasser, och de hundar som här hemma tävlar i xsmall får tävla i smallklassen på internationella tävlingar.
 
Tävlingsbok med mätintyg
Hunden måste ha en tävlingsbok med mätintyg. Tävlingsbok kan beställas från Svenska Agilityklubben: http://agilityklubben.se/shop/, men brukar också kunna köpas av arrangerande klubb vid tävlingar. Kolla med arrangören för säkerhets skull om du tänkt att köpa bok vid din första tävling. I boken finns ett mätintyg som ifylls av auktoriserad agilitydomare. Hunden kan mätas tidigast vid 18 månaders ålder, som också är lägsta ålder för att få starta på officiell agilitytävling. Slutlig mätning sker när hunden fyllt två år. I tävlingsboken noteras de resultat som meriterar hunden till uppflyttning och till certifikat. Mätintyget registreras även digitalt i tävlingsprogrammet Sagik Tävling, och på sikt kommer tävlingsboken att försvinna, och all rapportering av meriter endast att ske digitalt.
 
Hinder
Ett agility lopp går ut på att man tillsammans med hunden, så säkert och snabbt som möjligt, ska ta sig runt en bana bestående av 14-20 hinder. Banan ritas upp av den aktuella domaren; det är alltså aldrig samma banor under loppen, men alltid samma hinder.

Hindren på en agilitybana kan beskrivas i fyra olika typer
 
  • hopphinder; höga (höjd se ovan) och långa (s k "långhopp", 35-40 cm för xsmall, 40-50 cm för small, samt ett däck som hunden skall hoppa igenom.
  • tunnlar; öppna och slutna (s k "platta tunnlar" där öppningen följs av ett liggande släp som hunden måste ta sig igenom). De runda tunnlarna kan vara korta eller långa (3-6 meter), raka eller böjda.
  • slalom; 8-12 stavar genom vilka hunden skall springa i sicksack.
  • balanshinder balansbom (30 cm bred och ca 9 meter lång), A-hinder (160 cm högt, ser ut som bokstaven A), samt gungbräda. Balanshindren har kontaktfält i varje ände och fältet i slutet av hindret måste hundarna trampa på. Detta för att de inte skall hoppa av och skada sig. Att det sedan även gör det svårare då många hundar är så ivriga att de hopparändå, är en svårighet i sig att lära in.
Läs mer om de olika hindren i agilityreglerna. I agilityklass ingår samtliga hinder men i hoppklass ingår alla hinder utom balanshindren. Man vet dock inte före man kommer till tävlingsplatsen vilka hinder domaren valt att ta med.
 
Tid och fel
Tävlan sker på tid. Domaren sätter upp en referenstid för banan som man måste klara, annars tilldelas man tidsfel. Får hunden t ex 2.58 sekunder över referenstiden så får den 2.58 tidsfel.

En rivning av hinder eller ett missat kontaktfält ger 5 fel. S k "vägran" kan ges då hunden vägrar göra ett hinder. Det kan räcka med att hunden stannar till en eller två sekunder framför ett hinder för att "vägran" skall delas ut. Springer man förbi ett hinder ger även det en "vägran", och man måste gå tillbaka och ta hindret. En vägran ger 5 fel. Tre vägringar i samma lopp gör att hunden blir diskvalificerad.

Diskvalificerad blir man också om 1)hunden tar fel hinder eller hindret från fel håll 2) Hunden startar loppet innan startsignal har erhållits från domaren 3) Hunden uträttar sina behov på planen 4) Domaren anser att hunden är utom kontroll 5) Föraren belönar hunden med föremål eller godis under loppet 6) Hunden har startat med halsband eller sele på.
Man får styra hunden med gester och kommandon men inte vidröra den. Man kan inte ta igen ett fel med en snabb tid, utan det gäller att vara snabb och felfri för att vinna.
 
Tävlingsklasser
Respektive storleksklass är indelad i tre officiella klasser; klass 1, klass 2 och klass 3.

För att få starta i klass 1, måste hunden ha fyllt 18 månader. Klass 1 innehåller inga större svårigheter och en ganska snäll referenstid. Efter tre felfria lopp med placeringar bland de femton procent bästa (man får en ”pinne”) blir hunden uppflyttad till klass 2. Uppklassning kan ske tidigast dagen efter. Efter fem pinnar erhåller hunden en titel i SKK hunddata. Man behöver inte starta nästa högre klass förrän man vill, men har man väl startat nästa högre klass, kan man inte gå tillbaka till den lägre.

I Klass 2 börjar banan bli lite svårare och referenstiden börjar bli snävare. Efter tre felfria lopp med placeringar bland de tio procent bästa blir hunden uppflyttad till klass 3. Uppklassning sker tidigast dagen efter, men man flyttar upp när man själv vill. Även här erhåller hunden en titel vid fem tagna ”pinnar”.

I klass 3 tävlar man om certifikaten. Man får inte ha några fel, och måste placera sig bland de 10% bästa, men endast ett certifikat delas ut per klass.
För att bli agilitychampion (SEAgCh) krävs 3 cert.

Hoppklassen har samma klassindelning som agility och ett separat championat, SEAg(hopp)Ch. Samtliga hinder förutom balanshinder ingår i klassen.
I klass 3 tävlar man även om SM-pinnar, som berättigar till deltagande på agility-SM. SM-bestämmelserna kan ändras från år till år, aktuella SM-bestämmelser hittar man på Agilityklubbens hemsida: http://agilityklubben.se/sm/

I Lagklass ingår tre till fyra hundar i varje lag. En förare får starta med max två hundar. De tre bästa resultaten läggs ihop. Lagklass finns både i agility- och hoppklass. Svårigheten på banan är enligt klass 2.
 
 
Förberedelser
Innan varje klass startar har de tävlande en stund, ca 8-10 minuter, på sig att gå igenom banan s k "banvandring". Man ska nu lära sig hur banan går och vart svårigheterna ligger, samt hur man ska lösa dem under loppet. Hundarna får inte beträda banan under banvandringen, eller övrig tid som den inte är inne och tävlar.

Efter banvandringen följer eventuellt en domargenomgång, då domaren kan ta upp eventuella konstigheter, svara på frågor samt meddela banans referenstid. Referenstiden är olika från klass till klass och beror på banans längd, samt avgör hur många sekunder hunden har på sig att springa varje meter.

Se till att din hund är uppvärmd före träning och tävling för att undvika skador. Att musklerna är varma hos både hund och förare är viktigt, då det är en stor fysisk ansträngning att träna och tävla agility.
 

 
Årets agilityhund
Man tävlar även om titeln "Årets agilityhund". Till följd av de nyligen ändrade agilityreglerna, kommer nya beräkningsregler för Agility Top 10 tas fram under våren.
 
 

 
Träningstips
Vare sig man tränar på kurs eller på egen hand, underlättar det om man är två som kan hjälpas åt.

När det gäller hopphindren lägger man lämpligen först hinderpinnarna i kors, så att hindret blir lågt i mitten och omöjligt att krypa igenom. Föraren ställer sig sedan med hunden framför hindret, och medhjälparen på andra sidan med en skål godis. Medhjälparen visar hunden godiset så nära nosen som det behövs för att få den intresserad. Därefter backar medhjälparen med godiset, och föraren släpper hunden. Förhoppningsvis hoppar hunden över hindret för att få sin belöning. Skulle den dock springa runt hindret tar man snabbt bort godisskålen. När man är säker på att hunden tänker hoppa, tilltalar man den med kommandot "hopp".

Vid träning på att få hunden att hoppa igenom däcket, kan man börja med att ta ur däcket ur sin ställning så att man får ett "löst" däck. Börja med att hålla däcket på marken och locka hunden igenom det med hjälp av godis. Successivt höjer man sedan upp det från marken, för att slutligen sätta det i sin ställning igen. När hunden villigt hoppar igenom däcket ger man övningen kommandot "däcket".

Bordsträning; börja med att locka upp hunden på bordet med en skål godis. Bordet är ofta ett mycket lätt nybörjarhinder. Det ställer dock ofta till problem när hunden blir duktigare. I hoppiverns hetta klarar den inte alltid av att bromsa, utan ramlar ner på andra sidan och kan bli skrämd för att hoppa upp igen.

När det är dags för tunneln, behövs en medhjälpare igen. Föraren ställer hunden inne i tunneln, och står för öppningen medan medhjälparen lockar med godis i den andra änden. Efter att ha lockat hunden genom tunneln ett par gånger brukar den bli så lycklig över sitt mod, att den oombedd springer fram och tillbaka genom tunneln. Det är då dags att ge övningen ett kommando, t ex "tunnel".

Den "platta tunneln" tränas på samma vis. Medhjälparen lyfter i början upp släpet så att ljuset tränger in, och sänker det successivt tills hunden lyfter hela släpet med sin egen kropp. Detta är ett hinder som ofta skapar problem för hunden när det regnar, då många hundar inte tycker om att lyfta det blöta tyget.

Ett bra sätt att börja träna slalom, är att själv gå baklänges med godis i bägge händerna och växelvis locka hunden mellan pinnarna. Detta är ett hinder där man kan vinna mycket tid om hunden självständigt kan springa genom hindret, men till det krävs mycket träning.

För att anse sig tävlingsklar i klass 1, måste hunden utan svårighet klara varje enskilt hinder samt kunna ta dem i en viss förutbestämd ordning. Den måste dessutom lyssna noga på föraren.